Linux filsystem

Filsystemet i Linux, likt andra operativsystem, organiserar data och filer på disken. Det tillåter användaren att strukturera, lagra och hantera information. I Linux är filsystemet en del av ett hierarkiskt system med rötterna i en rotkatalog. Det inkluderar kataloger som /home för användarhemkataloger, /bin för binära verktyg och /etc för konfigurationsfiler.

Linux filsystem grundar sig i flera kataloger och filer. Kataloger kan innehålla filer som inte får ändras av vem som helst förutom root user eller ”administratör”.

/bin och /sbin	Här finns det binära exekverbara filer, de vanligaste programmen man använder som exempelvis kommandon. De kommandon som kräver root för åtkomst ligger dock i mappen /sbin. Användarspecifika program som man installerar själv hamnar ofta under/usr/local/bin.
/etc	Innehåller konfigurationsfiler i vanligt textformat. Filerna kan redigeras med en vanlig texteditor. Vi kommer främst använda oss av nano.
/home	Användarnas hemkataloger. Root-användaren har dock en egen katalog /root
/lib	Systemfiler och biblioteks filer, liknande Windows dll filer
/media	Innehåller genvägar till CD-ROM och Floppy
/root	Root-användarens hemkatalog.
/usr	Innehåller gemensamma program för alla användare, liknande Windows Program Files katalogen. De flesta stora program ligger här. Om man inte vet vart programmet installerats är detta ett bra ställe att börja leta på.
/var	”Felsökningskatalogen” Här hamnar loggfiler samt temporära filer som används vid felsökning av systemet. I den kan hittas katalogen /log
/proc	Kärnfilerna ligger här och bör naturligtvis inte röras om man inte är helt på det klara med vad man gör.
/dev	Devices – drivrutiner för hårdvaran.
/mnt	Standardkatalog för att montera flyttbara enheter t.ex. USB-minne. Behövs oftast inte göras i den grafiska miljön längre, dock behövs det om man arbetar i text-läge.

Navigering

Vid installation av ett operativsystem byggs upp en hierarkisk katalogstruktur där roten är den första eller högst i katalogstrukturen. Roten representeras med tecken snedstreck eller slash /.

För att navigera bland katalogerna används kommandot cd eller change directory.

cd	hoppa tillbaks till den egna hemmappen
cd..	hoppa ett steg upp i katalogstruktur
cd –	hoppa tillbaka till katalogen där du var innan
cd\ eller cd /	hoppa till katalogstruktur rot
cd /etc	hoppa till etc katalog

Navigera till root-katalogen med cd, verifiera att arbetskatalogen är root eller / med pwd och se innehållet av root-katalogen med ls.

chalo@maximus:~$ cd /
chalo@maximus:~$ pwd
/
chalo@maximus:/$ ls

Absolut och relativ sökväg

Sökvägen som anger hela vägen till destinationsmappen kallas för absolut sökväg. Det betyder att den utgår ifrån roten /. Till exempel chalo@maximus:~$ cd /home/chalo/Photos/2015

Är du redan en bit på vägen till en viss mapp är det enklare att ange en relativ sökväg, därifrån man startar ändringen. Observera att i kommandot inkluderas inte /. Till exempel:
chalo@maximus:~$ cd Photos/2015

Att få hjälp

Det grafiska gränssnittet för hjälp kan tas fram genom att klicka på ”dash”, första ikonen i start menyn, och skriva i sökfältet help. Då får man en annan ikon med namn Help. När man startar den visas en omfattande information. På terminalen kan man skriva också help och trycka på Enter för att få hjälp. Men när du skriver långa kommandon har du stor hjälp av att trycka på TAB-tangenten istället, för då kompletterar skalet dina kommando automatiskt. Som hjälpresurser kan nämnas google, bloggar, forum, youtube, etc.

Manualsidor – man

Kommandot man är terminalens inbyggda manual som innehåller väldigt mycket. Till en början är inte lätt att läsa av man-sidorna men man blir bekant så småningom. Exempelvis kan du få fram specifik information om kommandot LS

chalo@maximus:~/labbmapp$ man ls

Du kommer att se att det finns fler alternativ än ls -l och ls -a. Manualsidorna finns också på Internet:

http://manpages.ubuntu.com/manpages/natty/man1/man.1.html

Du vet vad du gör

Hittills har vi för all det exekverat tämligen ofarliga kommando, men oftast kräver terminalen att du vet vad du gör. Det finns ingen ångerhjälp, sällan några varningar och ingen papperskorg. Tar du bort en fil så är den borta.

Felmeddelande kan se ut så här:

chalo@maximus:~$ cd /på_hittad_mapp

bash: cd: /på_hittad_namn: Filen eller katalogen finns inte

Eller så här:

chalo@maximus:~$ cede /etc

bash: cede: kommandot hittades inte

Linux är case sensitive, det vill säga att man måste skriva rätt namn på kommandon, tjänster, kataloger och filer. Vill man följa traditionen använder man nästan bara små bokstäver överallt.

chalo@maximus:~$ cd /ETC

bash: cd: /ETC: Filen eller katalogen finns inte

chalo@maximus:~$ cd /etc
chalo@maximus:/etc$