SATA, eller Serial ATA (Serial Advanced Technology Attachment), är en standard för dataöverföring mellan lagringsenheter och moderkort i en dator. Den ersatte den äldre parallella ATA (PATA) standarden som användes för att ansluta hårddiskar, SSD (Solid State Drives)-enheter och optiska enheter som CD/DVD-enheter.
SATA-kontakter färgas vanligtvis för att underlätta identifiering och installation av olika typer av SATA-enheter och kablar. De färgkodade kontakterna kan ge användaren visuell vägledning när de ansluter enheter till moderkortet eller andra SATA-portar.
De vanligaste färgkoderna som används för SATA-kontakter är:
- Blåa SATA-kontakter används ofta för att ansluta primära lagringsenheter som hårddiskar eller SSD-enheter som har operativsystemet installerat. Detta hjälper till att identifiera den primära enheten som systemet kommer att starta från.
- Svarta SATA-kontakter kan användas för att ansluta sekundära lagringsenheter, som extra hårddiskar eller SSD-enheter som inte innehåller operativsystemet.
- Röda SATA-kontakter används ibland för att indikera speciella funktioner eller egenskaper. I vissa moderkort eller enheter kan röda kontakter användas för att visa att enheten stöder SATA 6 Gb/s (SATA III) -hastigheter.
- Grön SATA-kontakter Ibland används gröna SATA-kontakter för att indikera externa SATA (eSATA) portar som finns på utsidan av datorn för att ansluta externa lagringsenheter.
- Vitt SATA-kontakter används för att markera SATA Express-portar eller M.2-portar som stöder SATA-baserade enheter, som SATA Express SSD-enheter eller M.2 SATA SSD-enheter.
Dessa färgkodningar är dock inte standardiserade över alla tillverkare eller enheter. Det är viktigt att läsa moderkortets eller enhetens manual för att förstå vad de specifika färgkodningarna betyder.
SATA ger två huvudsakliga fördelar:
- Först, kabeltyp. SATA använder tunna seriella kablar jämfört med de breda PATA-kablarna, vilket minskar trassel och förbättrar luftflödet i datorn.
- Andra, överföringshastigheter. SATA introducerade högre hastigheter för dataöverföring, vilket möjliggjorde snabbare läs- och skrivhastigheter mellan lagringsenheten och moderkortet.
SATA versioner och överföringshastigheter
Utvecklingen av SATA-standarden har lett till flera olika versioner, var och en med förbättrade funktioner och ökad överföringshastighet:
- SATA 1.0 (eller SATA 1.5 Gb/s) känd tidigare som SATA I är nu SATA revision 1
- SATA 2.0 (eller SATA 3 Gb/s) känd tidigare som SATA II är nu SATA revision 2
- SATA 3.0 (eller SATA 6 Gb/s) känd tidigare som SATA III är nu SATA revision 3
- SATA 3.2 (eller SATA 16 Gb/s) känd tidigare som SATA III är nu SATA revision 3.2
Senare versioner av SATA-standarderna har inte fokuserat främst på ökad överföringshastighet, utan snarare på funktioner som bättre hantering av energiförbrukning och funktioner som hot-plug (möjligheten att ansluta och ta bort enheter utan att stänga av datorn).
Det är också viktigt att notera att med tiden har SATA-standardens hastigheter börjat nå sina begränsningar med tanke på de allt snabbare SSD-enheterna som använder NVMe (Non-Volatile Memory Express) via PCIe-gränssnittet. Därför har NVMe och PCIe blivit de främsta teknologierna för snabba lagringsenheter medan SATA fortfarande används för traditionella hårddiskar och äldre SSD-enheter.