Eftersom vi tidigare har arbetat med Batch-skriptning i Windows, kan vi nu dra nytta av både likheter och skillnader när vi lär oss om Bash-skriptning i Linux. I grunden är ett Bash-skript en serie kommandon som sparas i en fil och körs sekventiellt, precis som i Windows. Bash-skript kan användas för en mängd olika uppgifter – från enklare filhantering till mer komplexa administrativa processer som systemunderhåll och nätverkskonfiguration.

Batch-skript i Windows är textfiler som innehåller kommandon och blir exekverbara när filnamnet får tillägget .bat eller .cmd. Dessa skript används ofta för att automatisera uppgifter i Windows-miljön. På ett liknande sätt är Bash-skript i Linux också filer som innehåller en sekvens av kommandon för att automatisera olika uppgifter i ett system.

Trots dessa likheter finns det viktiga skillnader. Bash-skript är betydligt mer flexibla och kraftfulla än Batch-skript och erbjuder ett bredare utbud av inbyggda kommandon, samt bättre stöd för att hantera komplexa strukturer och logik, som villkorssatser och loopar. Detta gör Bash-skript särskilt användbara för systemadministration och andra avancerade uppgifter i Linux.

Innan vi börjar skriva våra första skript rekommenderas det att skapa en specifik katalogstruktur, exempelvis /home/chalo/scripts (där chalo är ett användarkonto). En strukturerad katalog för skript har flera praktiska fördelar, särskilt när man lär sig Linux.

Hur skapas Bash-skripter?

För att skapa ett Bash-skript behöver du skapa en textfil som innehåller de kommandon du vill köra, och spara den med en .sh-filändelse (exempelvis skript.sh). Därefter gör du filen körbar och kan exekvera den direkt i terminalen.

Editorer i Linux

I Linux finns ett brett utbud av texteditorer, både för terminalen och som grafiska program. Vilken editor du bör använda beror på dina behov, din erfarenhetsnivå och din preferens för terminal- eller GUI-baserad redigering. Här är en genomgång av några populära editorer i Linux:

Terminalbaserade editorer

• Nano – En enkel och användarvänlig editor, perfekt för nybörjare. Den har ett tydligt gränssnitt och visar kortkommandon längst ner på skärmen, vilket gör den enkel att navigera.
• Vi/Vim – Vi och Vim (Vi IMproved) är kraftfulla editorer som används av många erfarna användare. Det kan vara svår att lära sig för nybörjare.
• Emacs – En av de mest kraftfulla och konfigurerbara editorerna. Den är nästan som en egen miljö och kan anpassas för att fungera som allt från texteditor till utvecklingsverktyg.

Grafiska editorer (GUI)

• Gedit – Gedit är GNOME-skrivbordsmiljöns standardeditor, enkel och lätt att använda. Den erbjuder grundläggande funktioner med stöd för syntaxmarkering.
• Kate – En standardeditorn för KDE och erbjuder mer avancerade funktioner än Gedit, såsom flerfönsterstöd och kraftfulla plugins.
• Atom – En modern editor från GitHub med stöd för plugins och ett stort community. Den är känd för sin flexibilitet och för att vara ”hackable” så att användare kan anpassa den efter sina behov.
• Visual Studio Code (VS Code) – En populär editor från Microsoft med stöd för många språk, en stor mängd plugins och integrerat stöd för Git.

Vi kommer att utforska Linux i en virtualiserat miljö och därför kommer vi att användas gedit och vi.